Samtal den 18/3-21.

Hittade en text som kanske även kan ge något till dig.. ❤️

Undervisning. :)
Jag önskar här i text prata med mitt älskade supportteam av ljus, mitt högre själv, ja alla ni som hjälper mig i det Allsmäktiges ljus.

- Som vanligt blir det tomt i huvudet för jag har ingen specifik fråga. Har ni något som ni skulle vilja dela med mig. Något som kan hjälpa mig på min högsta bästa väg framåt.

Mycket är i görningen som du känner men som ännu inte ser sitt fulla ljus.
Vi är många som går vägen tillsammans med dig då det är en viktig väg inte bara för dig, då du i din uthållighet står stark och fast i din övertygelse. Det är bra att du gör det för det kommer att behövas.

- På vilket sätt kommer det att behövas?

Alla vägar bär inte till Rom om vi kan uttrycka oss så.

- Vad menar ni med det, kan ni vara lite tydligare.

Du tror ofta att informationen du får när du sitter här med oss inte ska vara riktig och sann.
Vem är det som pratar med vem? Hur får du din information?

- Jag hör den "i mitt huvud".

Om du flyttar fokus ifrån huvudet till hjärtat, vad händer då?

- Jag landar mer i mitt vetande.

Så är samtalet vi har bara ett önsketänkande? Att du vill att vi ska samtala eller är det så att det faktiskt sker?

- Information som jag har fått i mitt ”huvud” eller via en känsla och delat med andra, har via synkroniciteter senare visat sig stämma.

När du går in i hjärtat så landar du, när du tar emot information eller samtalar rättare sagt så skapar du. Kan du se hur de båda samarbetar.

- Ja.

Finns det fler sätt du kan ta emot ett samtal?

- Tänker via telefon och småler lite grann.

Ja humorn har alltid varit en stark sida hos dig,
Om vi säger så här, hur sker ett samtal via telefon, kan du se personen?

- Nej.

Men du vet att det är någon du pratar med.

- Ja.

Och om du känner personen personligen så har du ett band med den personen sedan tidigare.

- Ja.

Så om du pratar med en person i telefonen som du inte känner, hamnar du mer i huvudet eller hjärtat då?

- Huvudet.

Varför blir det så tror du?

- För att jag inte känner personen och det blir mer formellt och lite kallt skulle man väl kunna säga.

Så när du då pratar med oss, skulle du likna det vid detsamma?

- Både och faktiskt.

Och vad beror det på tror du?

- För att jag vill ha en nära kontakt med er trots att jag inte känner er.

Vad tror du det skapar?

- En blandning av varmt och kallt.

Precis!
Så hur skulle våra samtal kunna bli mer varma samtal?

- Intressant fråga säger huvudet. Jag ska känna efter...
Nu tror jag att jag har en del av svaret... Min erfarenhet säger mig att jag inte riktigt kan lita på människor, dels för hur världen ser ut men också för att jag så många gånger har varit med om att människor inte säger sanningen och står för det dom menar och säger, så jag behöver hela tiden vara på ”min vakt” så att jag inte blir lurad eller duperad.

Så din erfarenhet sätter standarden för våra samtal också?

- Ja.

Så hur ska vi kunna närma oss varandra i vår telefon?

- Genom att jag litar än mer på mig själv gissar jag.

Det är dumt att gissa när man vet svaret.
Hur skulle du kunna lita mer på dig själv för att ”stärka våra samtal”?

- Att jag alltid har tid. När vi pratar så har jag alltid möjligheten att välja efteråt, när jag läst igenom, om det känns bra i kroppen. Jag behöver ju inte sitta live och prata med er samtidigt som jag pratar i nationell tv.

Älskar din humor.
Tycker du att det stämmer?

- Ur ett logiskt perspektiv ja, ur vad jag känner nej.

Hur kommer det sig?

- Jag vill ju känna att det är varmt och sant där och då, nu när jag pratar med dig. Inte bara efteråt när jag läser igenom.

Precis!
Så hur lyckas vi med det?

- Hur kommer det sig att vi inte litar på främmande personer med vårt hjärta?

För precis som du säger så har många samma erfarenhet som du. Om ni öppnar ert hjärta så kommer ni antingen få en vampyr som bara vill ha mer eller någon som tänker att här har vi en person som vi kan göra lite som vi vill med i hans/hennes oskyldighet.
Ni har ännu inte möts av den ovillkorliga kärleken ifrån era medmänniskor utan oftast bara i relationer där ni själva har valt den personen eller känt den länge.

- Så hur kan jag skilja på erfarenhet och den ovillkorliga kärleken?

Det kan du inte, men vetskapen att det är så hjälper dig på din väg tillsammans med oss.

- Så genom att jag ser att jag projicerar min osäkerhet i våra samtal pga. att vi inte känner varandra kan hjälpa?

Ja, och sedan ska vi tillägga att urskiljningen, att kunna som du känna och se sanningen har hjälpt dig att se varför du har ställt ner så många lådor i ditt liv. Du var aldrig menat att leva här i dess fulla betydelse utan att minnas vem du är för att kunna förändra omständigheterna omkring dig. Vi fortsätter för vi hör hur det börjar koka i ditt huvud... Med leva menar vi att till fullo omfamna denna vistelse som den enda vistelsen. Med lite perspektiv på ”allvaret” så ska väl också du få ha lite roligt också. Detta är också viktigt, att kunna kliva i och ur en händelse utan att ha investerat allt du har till en händelse. Om du lyfter den här högre så ser du att ge ett liv, en händelse mycket investering blir mycket tyngre än om du ser att detta liv är ett bland många, och alla är lika viktiga och du lever dom sammantaget samtidigt, då kanske du kan se att investera allt på ett ställe blir lite tråkigt och tungt.

- Jag ser och förstår... Att då lägga

Du har den...fortsätt…

- Att då lägga all fokus på en person, att det mötet eller den händelsen är oerhört viktig blir som att lägga alla äggen i samma korg.

Fortsätt...

- Så varje möte har för mig representerat något så viktigt och därmed tungt för att jag lever som att det är oerhört viktigt att vi ses just nu och efter detta samtal så kanske vi aldrig ses mer.

Du är inne på rätt spår. Om du agerar så fint som du gör med din fulla närvaro vid varje möte men istället ser det som att detta vi nu pratar om är en del av allt vi kommer att prata om, och då vi aldrig är riktigt separerade ifrån varandra så kommer vi alltid för eller senare, när det kommer till tid, att kunna fortsätta våra samtal.
Du har liksom många andra investerat mycket tid och omsorg i situationen som ni nu ser spelar ut sig på Jorden. Många är så investerade att när detta kommer att ta en annan positiv vändning så blir det lite som att vad ska jag göra nu. Jag har ju investerat så mycket i det här, är allt det nu bara över?

- Jag förstår. Det är därför som jag har känt på känslan av att TP kraschar, Fb försvinner vad skulle jag göra då?

Ja, vad skulle du göra då?

- Skriva mer tror jag. De där texterna jag hade tänkt, som vi skulle kunna samarbeta kring.

Du har nu börjat att ta steg med organisationen -- för att investera i något mer, något ”framåt” och ser du hur lätt och fint det är?

- Ja, inte alls lika tung energi...

Precis som du tänker, att denna tunga energin du känner är för att du har stått så själv i det arbetet. Hade du haft den gemenskapen under tiden som -- kan ge så hade du upplevt det som lättare, men det är en fin liknelse till vad vi försöker förmedla.

- Så åter till våra samtal då... om jag ser att dom inte måste vara så viktiga utan mer som att vi snackar lite och så hörs vi igen vid ett annat tillfälle, skulle då med andra ord eliminera känslan av osäkerhet.

Mycket riktigt så.

- Tack!! Alltså ni är ju bara helt fantastiska.

Nu var du uppe i huvudet igen och vi var främlingar, kunde du känna det?

- Ja. Jag tar den med mig och känner efter främling eller vän i min kommunikation.

Snarare att det inte spelar någon roll om du känner personen eller inte.

- Ok, jag känner skillnaden. Separation eller en annan del av mig. I den jag skrev kände jag separationen, i den ni skrev fanns den inte.

Precis.

- Tack!

Varsågod, där har du den sammansmältningen som alltid är narvande.

- Oh vad jag skulle vilja ge dig en kram just nu.

Den kärleken, värmen och känslan av att jag vill ditt bästa är väldigt helande för alla den berör. Tack! ❤️